Ett särskilt verktyg för att beräkna klimatutsläpp av innehållet i kött- och charkprodukter kan vara på väg att utvecklas för branschen. Den 27 april håller SP Food & Bioscience en seminariedag med klimatfrågan för charkindustrin i fokus och där klimatverktyget för kött och chark fortsatt ska diskuteras. För inbjudan och anmälan.
IDÉN OM ett klimatverktyg för kött och chark lanserades vid en workshop som arrangerades av SP Food & Bioscience i november och där företrädare för branschen fanns representerade. Utgångspunkten är ett miljöprojekt för livsmedel som SP Food & Bioscience arbetade med under 2015 med stöd av Västra Götalands-regionen och tretton storköksorganisationer inom offentliga måltider. Genom att bearbeta och sammanställa en stor mängd klimatdata baserade på livscykelanalyser (LCA) har man utvecklat en unik klimatdatabas. Den gör det möjligt för till exempel kostchefer, dietister och andra nyckelpersoner inom både privat och offentlig sektor att på ett enkelt sätt få reda på vilken klimatpåverkan varje livsmedel och måltid har och på så sätt göra mera medvetna råvaruval.
– Våra klimatdata kan också implementeras i de måltidsplaneringsverktyg som måltidsorganisationerna redan använder, säger Katarina Nilsson, projektledare och LCA-expert på SP Food & Bioscience. 
ETT SÄRSKILT VERKTYG för kött och chark skulle innebära att man utgår från SP Food & Bioscience stora klimatdatabas. Från den lyfter man sedan ut innehållet av kött och ingredienser, relevanta för branschen och utvecklar ett eget kostdataprogram som branschens företag sedan själva ska kunna använda. Dessa kan då göra egna klimatberäkningar av sitt sortiment och använda dem i innovationsfasen för att utveckla charkprodukter med lägre klimatpåverkan.
– Vi ser att det finns ett behov av ett hjälpmedel av det här slaget, det är ju överhuvudtaget ett stort fokus på dessa frågor just nu, säger Katarina Nilsson. Inom branschen pågår just nu diskussioner om hur man nu ska gå vidare
för att ett klimatverktyg ska kunna bli verklighet. Inte minst behöver man lösa finansieringen. – Här gäller det nog att branschen går samman på något sätt. Vi hoppas komma igång med arbetet under våren och att det ska vara färdigutvecklat och kunna börja användas vid inledningen av nästa år, säger hon. Den offentliga sektorn serverar tre miljoner måltider varje dag. Med rätt kunskap kan klimatpåverkan från maten minskas genom både förändringar i
produktion och i aktiva konsumtionsval, tror Katarina Nilsson. För inbjudan och anmälan. För frågor kontakta Katarina Nilsson, katarina.nilsson@sp.se, 010-516 66 08
