Fem personer som tillverkar 50 ton småkorv i veckan, från inlastning till utlastning. En helt realistisk framtidsvision enligt Steven Gladh på Svensk Charksupport. Han ställer istället frågan vilket charkföretag som kommer att bli först?
Branschen har under de senaste tjugo åren genomgått en revolution, i små men viktiga steg. För tjugo år sedan tillverkades wienerkorv i en saltad fårtarm som behövde sköljas och blötläggas länge. Man trädde tarmen på sprutrör och vred den för hand, och hängde även upp på rökkäpp manuellt. Enhetsvikt var inte att tänka på och om man kunde köra 100 kilo i timmen på en korvspruta så var man nöjd.
Snabbare produktion
Idag går det mycket snabbare, man kan producera upp emot tio gånger mer på samma tid. Tarmen är uppraffad på tuber och den blötläggs bara i en kvart. Utrustningen vrider av korven till exakt längd och vikt. Den hängs automatiskt på krokar så att operatören enkelt kan trä in rökkäppen och korvarna hamnar per automatik med rätt avstånd.
Framtiden är redan här
Nästa steg i utvecklingen är redan här. Handtmann har en utrustning, ConPro Link, som tillverkar vegetabiliskt korvskinn direkt i produktionslinjen, av ett alginat baserat på alger. Alginatet extruderas runt korven och stabiliseras med en saltlösning. Det behåller sin form även när man klipper av mellan portionerna, man behöver inte knyta ändarna och korven kan knappt visuellt skiljas från en korv gjord i fårtarm. Eftersom alginatet är billigt finns det upp emot åtta kronor per kilo färdig produkt att spara.
Fem personer och 50 ton
Två operatörer, en för råvarutillverkningen och en för korvtillverkningen, kan med hjälp av två ConPro Link med tillhörande robotar för upphängning av rökkäpparna producera 50 ton småkorv per vecka. På packsidan kan tre operatörer med hjälp av automatiska iläggare för packmaskiner och robotar för palletering av SRS-backar hantera arbetet. Tekniken för allt det beskrivna finns redan idag tillgängligt. Vem blir först med att genomföra detta?
Steven Gladh, vd på Svensk Charksupport
